Dagarna går o jag får starkare ångest över min framtid o för att tiden går så fort. Veckorna går långsamt men ändå så snabbt. Jag känner stress över att jag snart måste göra mitt val. Leva eller dö...

För snart 2år sedan var min plan att inte uppleva min 18årsdag. Jag skulle ha lämnat jorden innan dess. När min Morfar hastigt försämrades o låg i sin säng dag in och dag ut satt jag mycket vid hans sida. Varje gång jag kom in till min då svaga Morfar, som alltid varit så pigg o på språng, tänkte jag bara en sak. Om jag bara kunde byta plats med honom. Dels för att jag bara ville försvinna just då och dels för att jag ville att Morfar skulle stanna kvar några år till.
Om det bara var jag som kunde fått somna in där och då.

Bland oss 3 barnbarn var jag nog, iaf de sista åren, det barnet som Morfar tyckte mest om. Min Morfar hade Demens på slutet som bara förvärrades, men Morfar kunde ändå placera o säga mitt namn när han såg mig till och med sin sista dag, på hans födelsedag. Jag tyckte mycket om Morfar och kan minnas speciellt varje gång som han spelade kort med mig eller alla gånger som han frågade om när jag får ta körkort, så han kunde ge mig sin fina moped.

När jag vakade över Morfar gjorde jag samtidigt också upp mina planer. Jag ville inte gå på fler begravningar i mitt liv och jag ville inte se min Morfar försvinna. Min plan var att försvinna innan Morfar gjorde det. Som ni förstår så gjorde jag inget o lever än idag. Ett halvår efter Morfars sista andetag försökte jag också mig till ett sista andetag i samband med min överdos.

Efter min överdos bestämde jag mig för att inte bli 18. Det kändes som en jobbig ålder att fylla därför jag valde just det året. Min 18årsdag kom och jag mådde lite bättre än vanligt med körkort i hand och ny bil...

När jag gick ut med all trauma jag gått igenom fick jag mer självmordstankar än någonsin. Varje gång någon frågade mig vad som är fel när jag var ledsen svarade jag likadant som jag ännu tänker på:

Jag saknar Morfar, jag vill till Morfar

Igårkväll körde jag till stranden för att sitta å tänka i solnedgången